Nu är det måndag

Vaknade pigg och glad och superredo för den här veckan. Alltså vet ni hur sällan det händer?! Har varit så opepp på allt det senaste. Börjar dock repa mig efter att ha varit krasslig jättelänge vilket känns härligt. Allt blir liksom... ljust igen. Ska berätta mer om krassligheten vid senare tillfälle. Tog även tillfället i akt och pratade med min chef om en jobbig grej som jag verkligen skjutit upp. Det känns som att stenar lyfts från mina axlar. 
 
Jag funderade på om jag skulle köra viktdag på måndagar, men bestämde mig iställer för att jag kommer rapportera in vikten här på tisdagar. Jag började på min maxvikt en tisdag, så då känns det roligast att kunna räkna i hela veckor. Vikt kommer alltså imorgon, och jag vet att det är minus eftersom att jag smygväger mig varje dag för kontrollen. Woho!
 
Jag vill ju vara tvåsiffrig SÅ GÄRNA till midsommar och det är ett ganska rimligt mål. Jag har inte varit tvåsiffrig sen december 2013. Innan dess hade jag aldrig varit tresiffrig (utom ett par dagar 2011, men det var ingen lång period direkt). Har alltid varit en sån som dömande sagt "ah men fattar man inte att man måste ta tag i livet när man passerat 100 kg?!?!?" om folk i "Du är vad du äter". Yeah right. Det fick jag igen. Plötsligt stod jag där själv. 
 
Så. Tvåsiffrig till midsommar, med en massa härliga delmål på vägen. Efter det blir det nya milstolpar. Det känns så roligt att vara igång igen. Finns det någon mer där ute som kämpar för att bli tvåsiffrig igen? Jag saknar alla mina kläder i garderoben som bara ligger och väntar på mig. Har inte kunnat ha dem på alldeles för länge. 
 
Puss!  
 
 

Kommentera här: